Vikten av en bild

Igår och idag har jag gjort något som jag inte gjort på väldigt länge. Jag har anslutit min huvudhårddisk med alla mina bilder och lite lätt förlorat mig i bilder från förr. Hjälper just nu rasklubben att sätta samman ett bildspel som ska visas i montern på  Stora Stockholm och självklart vill jag ju då ha med några av mina röda och därav börjat bläddra i arkivet

Inser jag helt kommit  av mig i fotograferandet, från att ständigt ha kameran med i högsta hugg har den allt oftare blivit liggande hemma. Resonerat så att jag velat uppleva saker där och då och inte genom en kameralins, vilket i och för sig är sant men det är också roligt att se tillbaka och minnas stunderna via bilder.

Fastnade bland annat lite extra för just de här bilderna på en ung Oliver <3  Vi hade varit upp tidigt och åkt till hundhallen för ett morgonträningspass när hallen var lite billigare. När vi skulle åka därifrån efter ett mycket bra träningspass så var solen på väg upp och dimman såg helt magisk ut över sjön. Jag bara var tvungen att försöka fånga det på kort och såklart var kameran med. Det var ruskigt kallt vill jag minnas och det blev bara några snabba kort innan både Oliver och jag skakade tänder och ville hem till frukosten. Hade jag inte haft kameran med hade den här egentligen ganska vanliga morgonen nog lätt hamnat i glömska, nu genom bilderna kan jag fem år fortfarande minnas.

Ska nog sätta den där kameran på laddning nu